Magnetskolor kan vara en murbräcka mot segregation och utanförskap

Segregationen har ökat kraftigt i våra storstäder de senaste årtiondena, vilket inte minst märkts här i Göteborg. Inkomstklyftorna ökar mer och mer för varje år mellan de rika och de fattiga stadsdelarna. Det är mycket olyckligt att även nya stadsdelar redan från början är mycket segregerade. Jag tänker då framförallt på Norra Älvstranden där de nya invånarna nästa uteslutet består av socioekonomiskt starka personer.

Det råder idag en stor enighet bland alla partierna i kommunfullmäktige om att vi måste ta krafttag för att bryta den pågående segregeringen som medför ökat utanförskap. När man läser den rödgröna majoritetens mål och inriktningsdokument ute i stadsdelarna så skrivs det många vackra ord om vikten av att motverka segregation. Tyvärr så saknas det oftast konkreta förslag på hur vi skall komma ur den onda spiralen vi befunnit oss i under de senaste årtiondena.

Från folkpartiets sida vill vi nu gå från ord till handling för att minska klyftorna. Vi anser att skolan har en avgörande central roll i kampen mot utanförskap. Det största sveket mot de mest utsatta är en skola som inte fungerar och kan förmedla kunskaper och som inte ger redskap för framtiden. Förorternas skolor är ofta misslyckade och där reproduceras utanförskapet och nya generationer av förlorare skapas. Detta kan inte accepteras!

I dag återfinns de bästa och framgångsrikaste skolorna oftast i de socioekonomiskt starka stadsdelarna, detta vill vi i folkpartiet ändra på! Naturligtvis skall dessa framgångsrika skolor finnas kvar, men vi vill även att det satsas mer resurser till skolor i utsatta områden. Vår vision är att flera av våra mest framgångsrika skolor inom några år skall ligga i dessa områden.

Folkpartiet vill satsa på s.k. magnetskolor som vi tror kan vara som en murbräcka mot segregation och utanförskap. Det skall ställas höga krav på dessa skolor när det gäller ordning och reda, kunskapsförmedling och kvalité. Vidare är det viktigt att det råder ett starkt ledarskap med tydliga normer och duktiga lärare. Magnetskolorna skall erbjuda en rad attraktiva inriktningar exempelvis miljö, naturvetenskap, idrott, matematik m m. Det skall även finnas goda möjligheter till läxhjälp.

Med magnetskolor kan man uppnå många dynamiska socioekonomiska effekter. Dels kan man få de medelklassbarn som bor i stadsdelen men går i skolan i en annan stadsdel att återvända till den egna stadsdelen. Dels kan man locka barn från rika stadsdelar att söka sig till magnetskolor i utsatta stadsdelar. Den tredje och kanske viktigaste effekten är att de socioekonomiskt svaga barnen i närområdet naturligtvis också får gå i magnetskolorna.

Magnetskolor har sitt ursprung från USA där de började lanseras på 70-talet. Erfarenheter och forskning från dessa skolor i New York visar tydliga positiva resultat. Elever hoppar inte av skolor i förtid lika ofta som i traditionella skolor och presterar oftast bättre resultat. Lärarna är oftast stolta och mer engagerade.

En stötesten med den här typen av projekt brukar vara finansieringen. En väl fungerande magnetskola kostar mycket mer än en traditionell skola, men den ger samtidigt flera vinster som redovisats ovan. En LVU-placerad ungdom kostar cirka 1.5 miljoner kronor varje år. Kan man undvika två LVU-placeringar på varje magnetskola så har man i praktiken sparat in merkostnaden. Man kan också förmoda att skadegörelsen i stadsdelar med magnetskolor minskar. Vi anser således att magnetskolor inte borde öka kostanden för stadsdelsnämnderna, utan de blir en murbräcka mot segregation och utanförskap.

Snart riskerar en förståndshandikappad man att mördas av sin bror, polisen står maktlös att hjälpa honom

Jag arbetar som godman åt en förståndshandikappad man i 50-årsåldern. Han har i flera år bott i en lägenhet i Bergsjön. För tre år sedan dog hans mamma plötsligt. Hon hade tagit hand om honom. Efter hennes död så blev jag godman för mannen. För drygt ett år sedan flyttade hans alkoholiserade bror från Polen hem till honom. Fram tills i våras fungerade det rätt bra mellan de två bröderna, men de senaste månaderna har de hamnat i ständiga konflikter. Brodern har börjat dricka allt mer och misshandlar då min huvudman.

För tre veckor sedan så urartade ett bråk. Brodern slog en flaska så hårt huvudet på min huvudman att flaskan gick sönder. Då tog han den trasiga flaskan och högg honom flera gånger i huvudet. Han fick flera svåra skärsår i ansiktet och övriga huvudet. Brodern kastade även en flaska mot ett stort fönster i vardagsrummet. Bägge rutorna gick sönder och kostade 6 200 kronor att laga. Polisen var där, men ansåg inte att de skulle ta upp en anmälan. För mig verkade det helt otroligt med tanke på att det var fullt med blod både inne och utanför lägenheten.

I måndags var det dags igen. Min huvudman blev misshandlad igen. Han blev slagen i huvudet med en flaska. Han ringde själv ambulans som kom och hämtade honom. När han kom hem på natten till tisdagen så hade brodern lämnat lägenheten och tagit med sig min huvudmans busskort, kontokort och legitimation. Under tisdagen gjorde jag tillsammans med min huvudman en polisanmälan. Min huvudman sa då att brodern aldrig mer fick bo i lägenheten. Problemet är att han sagt så flera gånger tidigare, men brodern lyckas varje gång övertala min förståndshandikappade huvudman att han skall får bo hos honom igen.

I går fick jag veta att brodern flyttat in i lägenheten igen. Jag ringde till polisen i morse. De hämtade brodern för ett förhör, men släppte honom efter ett par timmar. Nu bor han i lägenheten igen. Både jag och polisen står helt maktlösa. Polisen kan inte avvisa brodern från lägenheten så länge min huvudman går med på att han bor där. Jag kan inte i egenskap av godman avvisa brodern. 

Det här är mycket frustrerande. Det är bara en tidsfråga innan min huvudman blir misshandlad igen. Risken är överhängande att han blir misshandlad till döds nästa gång. Jag anser att lagstiftningen borde ändras så att en godman skall kunna bestämma i den här typen av ärenden. Det inskränker visserligen på huvudmannens beslutanderätt, men det måste vägas mot den alvarliga skada som annars kan inträffa.

Jag har fått hotbrev angående mitt debattinlägg i fredagens GP

I fredagens GP skrev jag ett debattinlägg om att även politiker borde agera visselblåsare. Tidigare samma vecka hade professor Dennis Töllberg och advokat Svante Thorsell skrivit på samma tema. De fick med posten ett obehagligt hotbrev i fredags. Idag fick även jag ett nästan identiskt brev. Jag kommer under morgondagen att göra en polisanmälan. Det har hänt en annan tråkig sak kring hela den här historien som har gjort mig mycket ledsen och förtvivlad. Men jag kan tyvärr inte skriva om det här.

Det är väl inte troligt att de verkställer några hot, men det är ändå lite obehagligt tycker jag. Det är ynkligt med dessa anonyma påhopp. Jag skrev en rad artiklar om flyktingpolitik i slutet på 80-talet och fick då på motsvarande sätt en rad hotbrev. Det gemensamma med alla är att de är anonyma ljusskygga ynkryggar som skriver.

Nedan kan ni läsa hotbrevet mot mig.

”Hej Bo!!

Jag tycker du borde ta det lite lugnt med dina uttalanden i media i fortsättningen! Man beter sig inte så här som du, Svante Thorsell och Dennis Töllborg gjort det tillhör inte god ton. Per Berglund har fullständigt rätt i när han går ut i media och förklarar hur det ligger till.

Två årslöner är en korrekt tolkning av vd-avtalet enligt ett standardavtal inom kommunen. Ser inga problem med detta, Bo lilla det kommer alltid att finnas människor som avundas andra på ett eller annat vis kom detta ihåg. Se till och vara tyst i fortsättningen och håll tassarna borta ifrån allt vad media heter skäms verkligen” 

Kristdemokraterna måste ge besked i abortfrågan!

Abortfrågan har länge varit en mycket känslig fråga inom Kristdemokraterna. De senaste åren så har frågan dock tonats ned. Men efter Gunilla Gomérs utspel i Västnytt i måndags så har frågan på nytt blossat upp. Hon hävdar att vi skall ha en nollvision av aborter i Sverige. Gunilla Gomér drar paralleller till trafikdödade och ser trafikverkets nollvision som en förebild. De som vill ha aborter efter vecka 16 skall hellre fullfölja graviditeten och sedan adoptera bort barnet. Hur man kan ha en sådan inhuman syn på aborter 2011 både förvånar och skrämmer mig!

Gunilla Gomér är inte bara en ledande KD-politiker i Västra Götalandsregionen, hon är också ordförande i den abortkritiska riksorganisationen ”Ja till livet”. Denna organisation skulle jag helst vilja kalla en sekt. Deras åsikter ligger i många avseende långt ifrån vad vi i ett sekulariserat samhälle anser vara norm. De hävdar bl. a att ett foster redan efter sex veckor kan tänka. Vidare hävdar de att fostret känner smärta efter sex veckor och kraftig smärta efter 16 veckor. Ytterligare argument är att fostren redan i ett tidigt stadium kan visa tydliga leenden. Jag har själv sex glada och harmoniska barn, men ingen av dem log de första 3-4 månaderna efter födseln. Mot bakgrund av detta lär de knappast ha gjort det innan födseln heller. Det är patetiskt att påstå att de ler när de är i fosterstadiet!

Naturligtvis så är det tråkigt att genomgå en abort och det är naturligtvis önskvärt att aborterna minskar, men kvinnan måste alltid har rätt till sin egen kropp! De flesta som vill göra abort mår mycket dåligt psykiskt av det. Med Gunilla Gomérs idé så skall dessa kvinnor behöva lida ytterligare kanske 25-30 veckor och när barnet sedan kommer ut skall det separeras från sin mamma!

Det är hög tid att Kristdemokraterna en gång för alltid gör upp om abortfrågan. Enligt Gunilla Gomér så har hon under en längre tid varit på partiledningen i denna fråga utan att få något svar. Man har en känsla av att Kristdemokraterna i desperation av det rådande opinionsläget sitter på två stolar, men det är inte hållbart i längden.

Vi lever nu i 2011 och de flesta politiska partier vill utveckla jämställdheten. Men Kristdemokraterna tycks inte ha bestämt sig om man vill gå framåt eller backa in i framtidens utveckling av jämställdheten! 

Majoritetens budgetförslag garanterar inga satsningar på förskolan

När S, MP och V pressenterade sitt budgetförslag för 2012 så ger man förskolorna ett extra anslag på 250 miljoner kronor, det är 50 miljoner mer än förra året. Det låter lovvärt, men så länge man inte öronmärker pengarna genom en förskolepeng så riskerar de 250 miljonerna att försvinna i ett stort svart hål.

Trots ökade satsningar i år på 200 miljoner så har köerna ökat på många håll till förskolorna, samtidigt som personaltätheten är den samma, eller till och med minskat på sina håll. Göteborg är nu den enda kommun i Sverige som inte någon gång har klarat kravet att alla barn skall få en plats i förskolan inom fyra månader som det stiftades en lag om 1994.

I majoritetens budget saknas det även satsningar på löneökning för förskollärare och lärare. I många hantverksyrken så tjänar man över 30 000 kronor i månaden. Många lärare kommer inte ens upp i 25 000 kronor i månaden.

Skall vi få ordning på våra förskolor och skolor så måste pengarna dit öronmärkas och lärarnas löner höjas. Med de rödgrönas budgetförslag så riskerar vi att fortsätta att backa in i framtiden!

Gert-Inge Andersson (S) besökte folkpartiets valstuga idag - inte så smart!

En lustig incident hände i Folkpartiets valstuga nyss.  Gert-Inge Andersson (s), Regionstyrelsens ordförande kom fram till mig efter att Folkpartiet hade haft torgmöte med mycket ideologiska inslag om bl. a privata utförare i vården.

Han sa då "Socialdemokraterna kommer att stå för uppgörelsen med Centern och Folkpartiet när det gäller de privata vårdcentralerna, de kommer inte att avvecklas". Då frågade jag "Men ni säger ju att ni är emot all privat vård". Då rycker plötsligt hans pressekreterare in och säger "Gert-Inge hinner inte prata mer nu han skall på en chatt med GP nu". De vandrar i väg upp mot Avenyn... men vänta nu ligger inte GP-huset åt andra hållet?  

Dubbla budskap vinner man inga val på

Det är sannerligen inte lätt att förstå sig på socialdemokraterns huvudbudskap i det regionala omvalet. Man skall inte sälja ut några sjukhus säger de. Vidare så är man kritisk till allt vad privat vård är. Socialdemokraterna är mycket negativ till privatiseringarna inom VG-primärvård. De säger att vinstintressen inte skall styra sjukvården.

Samtidigt så har man under föregående mandatperiod bedrivit just en sådan politik. Då så genomfördes gigantiska satsningar på att privatisera stora delar primärvården. Hela 64 nya privata vinstdrivna mottagningar har öppnats i vår region sedan hösten 2009. Vidare så skall Angereds närsjukhus ut på entreprenadsupphandling när det väl byggts. Allt detta har socialdemokraterna varit med och bestämt under den förra mandatperioden.

Men nu när det har blivit omval så är allt detta plötsligt borgerlig högerpolitik! Vad skall väljarna tro egentligen? Skall alla de nya privata vårdcentralerna tvångsstängas eller regionen överta driften?

För ett par månader sedan genomfördes en stor undersökning hur nöjda invånarna var med sina lokala vårdcentraler. 16 av de 20 som kom högst på listan var privata vårdcentraler.

Mångfald och valfrihet är nyckeln till en bra vård i Västra Götalandsregionen.