Magnetskolor kan vara en murbräcka mot segregation och utanförskap

Segregationen har ökat kraftigt i våra storstäder de senaste årtiondena, vilket inte minst märkts här i Göteborg. Inkomstklyftorna ökar mer och mer för varje år mellan de rika och de fattiga stadsdelarna. Det är mycket olyckligt att även nya stadsdelar redan från början är mycket segregerade. Jag tänker då framförallt på Norra Älvstranden där de nya invånarna nästa uteslutet består av socioekonomiskt starka personer.

Det råder idag en stor enighet bland alla partierna i kommunfullmäktige om att vi måste ta krafttag för att bryta den pågående segregeringen som medför ökat utanförskap. När man läser den rödgröna majoritetens mål och inriktningsdokument ute i stadsdelarna så skrivs det många vackra ord om vikten av att motverka segregation. Tyvärr så saknas det oftast konkreta förslag på hur vi skall komma ur den onda spiralen vi befunnit oss i under de senaste årtiondena.

Från folkpartiets sida vill vi nu gå från ord till handling för att minska klyftorna. Vi anser att skolan har en avgörande central roll i kampen mot utanförskap. Det största sveket mot de mest utsatta är en skola som inte fungerar och kan förmedla kunskaper och som inte ger redskap för framtiden. Förorternas skolor är ofta misslyckade och där reproduceras utanförskapet och nya generationer av förlorare skapas. Detta kan inte accepteras!

I dag återfinns de bästa och framgångsrikaste skolorna oftast i de socioekonomiskt starka stadsdelarna, detta vill vi i folkpartiet ändra på! Naturligtvis skall dessa framgångsrika skolor finnas kvar, men vi vill även att det satsas mer resurser till skolor i utsatta områden. Vår vision är att flera av våra mest framgångsrika skolor inom några år skall ligga i dessa områden.

Folkpartiet vill satsa på s.k. magnetskolor som vi tror kan vara som en murbräcka mot segregation och utanförskap. Det skall ställas höga krav på dessa skolor när det gäller ordning och reda, kunskapsförmedling och kvalité. Vidare är det viktigt att det råder ett starkt ledarskap med tydliga normer och duktiga lärare. Magnetskolorna skall erbjuda en rad attraktiva inriktningar exempelvis miljö, naturvetenskap, idrott, matematik m m. Det skall även finnas goda möjligheter till läxhjälp.

Med magnetskolor kan man uppnå många dynamiska socioekonomiska effekter. Dels kan man få de medelklassbarn som bor i stadsdelen men går i skolan i en annan stadsdel att återvända till den egna stadsdelen. Dels kan man locka barn från rika stadsdelar att söka sig till magnetskolor i utsatta stadsdelar. Den tredje och kanske viktigaste effekten är att de socioekonomiskt svaga barnen i närområdet naturligtvis också får gå i magnetskolorna.

Magnetskolor har sitt ursprung från USA där de började lanseras på 70-talet. Erfarenheter och forskning från dessa skolor i New York visar tydliga positiva resultat. Elever hoppar inte av skolor i förtid lika ofta som i traditionella skolor och presterar oftast bättre resultat. Lärarna är oftast stolta och mer engagerade.

En stötesten med den här typen av projekt brukar vara finansieringen. En väl fungerande magnetskola kostar mycket mer än en traditionell skola, men den ger samtidigt flera vinster som redovisats ovan. En LVU-placerad ungdom kostar cirka 1.5 miljoner kronor varje år. Kan man undvika två LVU-placeringar på varje magnetskola så har man i praktiken sparat in merkostnaden. Man kan också förmoda att skadegörelsen i stadsdelar med magnetskolor minskar. Vi anser således att magnetskolor inte borde öka kostanden för stadsdelsnämnderna, utan de blir en murbräcka mot segregation och utanförskap.