Polisutredningen mot mig är nedlagd

Bakgrund

Den 16 juni beslutade SDN Norra Hisingen vid ett extra nämndmöte att polisanmäla mig för att jag bloggat i folkpartiets SDN-blogg om två flyktingbarn som skulle utvisas med sina föräldrar som hade misshandlat dem så mycket att de var LVU-placerade. Barnen var ett ärende i vårt sociala utskott. Uppmärksamheten i pressen innebar att utvisningen blev uppskjuten, men verkställdes tyvärr den 27 september.

Polisutredning nedlagd

111026 beslutade Kammaråklagare Göran Hansson att förundersökningen mot mig skulle läggas ned och avslutas. Ärendet är således avslutat (om ingen överklagar det). Jag vill härmed tacka för det stöd alla givit mig i denna process och det är skönt att det nu är ett avslutat kapitel. Det ursprungliga syftet med bloggen var ju att uppmärksamma det felaktiga i att utvisa barn som är LVU-placerade. Tyvärr så har de aktuella barnen blivit utvisade, men ärendet har ju fått stor uppmärksamhet och det pågår nu utredningar om att se över den aktuella lagstiftningen.

Tack än en gång för allt stöd jag fått i form av brev och samtal :)

Bo Anderssen

Nedan kan ni se den omtalade bloggen som var publicerad på folkpartiets "SDN-blogg", men som togs bort efter att jag blivit polisanmäld. 

Snart riskerar två små barn att mördas av sina föräldrar, socialtjänsten på Norra Hisingen står maktlös!

På Norra Hisingens utskottsmöte den 28 mars behandlade vi ett ärende som fick mig både att bli tårögd och förbannad. Det handlar om två små barn som blivit placerade i ett familjehem enligt lagen om vård av unga (LVU). Barnen är en liten flicka på två år och en pojke på fyra år. Orsaken till placeringen är att föräldrarna har misshandlat sina barn mycket grovt. När de läkarundersökts så har de blött näsblod. De har även haft blod som runnit ur öronen, samt diverse blåmärken på kroppen. Barnen har även fått stryk när de tillsammans med föräldrarna träffat socialtjänsten. När socialsekreteraren konfronterar pappan med detta så svarar han ”Barn tål mer än vad man tror, skall uppfostringen fungera så måste man slå hårt, annars blir det ingen bra effekt”.

Tyvärr slutar inte den bisarra historien här! Pappan som misshandlar sina barn är mycket orolig för att hans fru kanske dödar barnen. Även hon misshandlar barnen. Han berättar att hon ibland hotat barnen med att knivdöda dem. Barnen är nu placerade i ett tryggt familjehem. När de kom dit mådde de mycket dåligt och grät nästan jämnt. Nu mår de mycket bättre och tyr sig på ett bra sätt till familjehemsföräldrarna.

Tyvärr slutar inte den bisarra historien här heller. Familjen har kommit hit som flyktingar, men skall nu avvisas om ett par veckor till sitt hemland, som är ett fattigt och resurssvagt Öststatsland. Trots att barnen är LVU-placerade så kommer de att bli utvisade tillsammans med sina föräldrar. Ansvarig socialsekreterare har förgäves försökt förmå ansvarig myndighet att ändra sitt beslut. Utlänningslagen väger dock tyngre än LVU-lagstiftningen.

Myndigheten som ansvarar för avvisningen har specialchartrat ett plan för att transportera ner familjen. Det kommer att följa med en vakt på planet som skall bevaka mamman så att hon inte förgriper sig på barnen under transporten. När planet landat kommer familjen att lämnas vind för våg på flygplatsen. Hur det kommer att gå för barnen vågar jag inte tänka på!

Jag känner en enorm frustration kring det här ärendet. Har någon något bra tips att komma med i denna fråga. Jag vet inte hur jag skall agera. Inte blir det lättare av att allt är sekretessbelagt!

Bo Anderssen, vice ordförande i utskottet på Norra Hisingen   

Magnetskolor kan vara en murbräcka mot segregation och utanförskap

Segregationen har ökat kraftigt i våra storstäder de senaste årtiondena, vilket inte minst märkts här i Göteborg. Inkomstklyftorna ökar mer och mer för varje år mellan de rika och de fattiga stadsdelarna. Det är mycket olyckligt att även nya stadsdelar redan från början är mycket segregerade. Jag tänker då framförallt på Norra Älvstranden där de nya invånarna nästa uteslutet består av socioekonomiskt starka personer.

Det råder idag en stor enighet bland alla partierna i kommunfullmäktige om att vi måste ta krafttag för att bryta den pågående segregeringen som medför ökat utanförskap. När man läser den rödgröna majoritetens mål och inriktningsdokument ute i stadsdelarna så skrivs det många vackra ord om vikten av att motverka segregation. Tyvärr så saknas det oftast konkreta förslag på hur vi skall komma ur den onda spiralen vi befunnit oss i under de senaste årtiondena.

Från folkpartiets sida vill vi nu gå från ord till handling för att minska klyftorna. Vi anser att skolan har en avgörande central roll i kampen mot utanförskap. Det största sveket mot de mest utsatta är en skola som inte fungerar och kan förmedla kunskaper och som inte ger redskap för framtiden. Förorternas skolor är ofta misslyckade och där reproduceras utanförskapet och nya generationer av förlorare skapas. Detta kan inte accepteras!

I dag återfinns de bästa och framgångsrikaste skolorna oftast i de socioekonomiskt starka stadsdelarna, detta vill vi i folkpartiet ändra på! Naturligtvis skall dessa framgångsrika skolor finnas kvar, men vi vill även att det satsas mer resurser till skolor i utsatta områden. Vår vision är att flera av våra mest framgångsrika skolor inom några år skall ligga i dessa områden.

Folkpartiet vill satsa på s.k. magnetskolor som vi tror kan vara som en murbräcka mot segregation och utanförskap. Det skall ställas höga krav på dessa skolor när det gäller ordning och reda, kunskapsförmedling och kvalité. Vidare är det viktigt att det råder ett starkt ledarskap med tydliga normer och duktiga lärare. Magnetskolorna skall erbjuda en rad attraktiva inriktningar exempelvis miljö, naturvetenskap, idrott, matematik m m. Det skall även finnas goda möjligheter till läxhjälp.

Med magnetskolor kan man uppnå många dynamiska socioekonomiska effekter. Dels kan man få de medelklassbarn som bor i stadsdelen men går i skolan i en annan stadsdel att återvända till den egna stadsdelen. Dels kan man locka barn från rika stadsdelar att söka sig till magnetskolor i utsatta stadsdelar. Den tredje och kanske viktigaste effekten är att de socioekonomiskt svaga barnen i närområdet naturligtvis också får gå i magnetskolorna.

Magnetskolor har sitt ursprung från USA där de började lanseras på 70-talet. Erfarenheter och forskning från dessa skolor i New York visar tydliga positiva resultat. Elever hoppar inte av skolor i förtid lika ofta som i traditionella skolor och presterar oftast bättre resultat. Lärarna är oftast stolta och mer engagerade.

En stötesten med den här typen av projekt brukar vara finansieringen. En väl fungerande magnetskola kostar mycket mer än en traditionell skola, men den ger samtidigt flera vinster som redovisats ovan. En LVU-placerad ungdom kostar cirka 1.5 miljoner kronor varje år. Kan man undvika två LVU-placeringar på varje magnetskola så har man i praktiken sparat in merkostnaden. Man kan också förmoda att skadegörelsen i stadsdelar med magnetskolor minskar. Vi anser således att magnetskolor inte borde öka kostanden för stadsdelsnämnderna, utan de blir en murbräcka mot segregation och utanförskap.

Snart riskerar en förståndshandikappad man att mördas av sin bror, polisen står maktlös att hjälpa honom

Jag arbetar som godman åt en förståndshandikappad man i 50-årsåldern. Han har i flera år bott i en lägenhet i Bergsjön. För tre år sedan dog hans mamma plötsligt. Hon hade tagit hand om honom. Efter hennes död så blev jag godman för mannen. För drygt ett år sedan flyttade hans alkoholiserade bror från Polen hem till honom. Fram tills i våras fungerade det rätt bra mellan de två bröderna, men de senaste månaderna har de hamnat i ständiga konflikter. Brodern har börjat dricka allt mer och misshandlar då min huvudman.

För tre veckor sedan så urartade ett bråk. Brodern slog en flaska så hårt huvudet på min huvudman att flaskan gick sönder. Då tog han den trasiga flaskan och högg honom flera gånger i huvudet. Han fick flera svåra skärsår i ansiktet och övriga huvudet. Brodern kastade även en flaska mot ett stort fönster i vardagsrummet. Bägge rutorna gick sönder och kostade 6 200 kronor att laga. Polisen var där, men ansåg inte att de skulle ta upp en anmälan. För mig verkade det helt otroligt med tanke på att det var fullt med blod både inne och utanför lägenheten.

I måndags var det dags igen. Min huvudman blev misshandlad igen. Han blev slagen i huvudet med en flaska. Han ringde själv ambulans som kom och hämtade honom. När han kom hem på natten till tisdagen så hade brodern lämnat lägenheten och tagit med sig min huvudmans busskort, kontokort och legitimation. Under tisdagen gjorde jag tillsammans med min huvudman en polisanmälan. Min huvudman sa då att brodern aldrig mer fick bo i lägenheten. Problemet är att han sagt så flera gånger tidigare, men brodern lyckas varje gång övertala min förståndshandikappade huvudman att han skall får bo hos honom igen.

I går fick jag veta att brodern flyttat in i lägenheten igen. Jag ringde till polisen i morse. De hämtade brodern för ett förhör, men släppte honom efter ett par timmar. Nu bor han i lägenheten igen. Både jag och polisen står helt maktlösa. Polisen kan inte avvisa brodern från lägenheten så länge min huvudman går med på att han bor där. Jag kan inte i egenskap av godman avvisa brodern. 

Det här är mycket frustrerande. Det är bara en tidsfråga innan min huvudman blir misshandlad igen. Risken är överhängande att han blir misshandlad till döds nästa gång. Jag anser att lagstiftningen borde ändras så att en godman skall kunna bestämma i den här typen av ärenden. Det inskränker visserligen på huvudmannens beslutanderätt, men det måste vägas mot den alvarliga skada som annars kan inträffa.

Jag har fått hotbrev angående mitt debattinlägg i fredagens GP

I fredagens GP skrev jag ett debattinlägg om att även politiker borde agera visselblåsare. Tidigare samma vecka hade professor Dennis Töllberg och advokat Svante Thorsell skrivit på samma tema. De fick med posten ett obehagligt hotbrev i fredags. Idag fick även jag ett nästan identiskt brev. Jag kommer under morgondagen att göra en polisanmälan. Det har hänt en annan tråkig sak kring hela den här historien som har gjort mig mycket ledsen och förtvivlad. Men jag kan tyvärr inte skriva om det här.

Det är väl inte troligt att de verkställer några hot, men det är ändå lite obehagligt tycker jag. Det är ynkligt med dessa anonyma påhopp. Jag skrev en rad artiklar om flyktingpolitik i slutet på 80-talet och fick då på motsvarande sätt en rad hotbrev. Det gemensamma med alla är att de är anonyma ljusskygga ynkryggar som skriver.

Nedan kan ni läsa hotbrevet mot mig.

”Hej Bo!!

Jag tycker du borde ta det lite lugnt med dina uttalanden i media i fortsättningen! Man beter sig inte så här som du, Svante Thorsell och Dennis Töllborg gjort det tillhör inte god ton. Per Berglund har fullständigt rätt i när han går ut i media och förklarar hur det ligger till.

Två årslöner är en korrekt tolkning av vd-avtalet enligt ett standardavtal inom kommunen. Ser inga problem med detta, Bo lilla det kommer alltid att finnas människor som avundas andra på ett eller annat vis kom detta ihåg. Se till och vara tyst i fortsättningen och håll tassarna borta ifrån allt vad media heter skäms verkligen” 

Kristdemokraterna måste ge besked i abortfrågan!

Abortfrågan har länge varit en mycket känslig fråga inom Kristdemokraterna. De senaste åren så har frågan dock tonats ned. Men efter Gunilla Gomérs utspel i Västnytt i måndags så har frågan på nytt blossat upp. Hon hävdar att vi skall ha en nollvision av aborter i Sverige. Gunilla Gomér drar paralleller till trafikdödade och ser trafikverkets nollvision som en förebild. De som vill ha aborter efter vecka 16 skall hellre fullfölja graviditeten och sedan adoptera bort barnet. Hur man kan ha en sådan inhuman syn på aborter 2011 både förvånar och skrämmer mig!

Gunilla Gomér är inte bara en ledande KD-politiker i Västra Götalandsregionen, hon är också ordförande i den abortkritiska riksorganisationen ”Ja till livet”. Denna organisation skulle jag helst vilja kalla en sekt. Deras åsikter ligger i många avseende långt ifrån vad vi i ett sekulariserat samhälle anser vara norm. De hävdar bl. a att ett foster redan efter sex veckor kan tänka. Vidare hävdar de att fostret känner smärta efter sex veckor och kraftig smärta efter 16 veckor. Ytterligare argument är att fostren redan i ett tidigt stadium kan visa tydliga leenden. Jag har själv sex glada och harmoniska barn, men ingen av dem log de första 3-4 månaderna efter födseln. Mot bakgrund av detta lär de knappast ha gjort det innan födseln heller. Det är patetiskt att påstå att de ler när de är i fosterstadiet!

Naturligtvis så är det tråkigt att genomgå en abort och det är naturligtvis önskvärt att aborterna minskar, men kvinnan måste alltid har rätt till sin egen kropp! De flesta som vill göra abort mår mycket dåligt psykiskt av det. Med Gunilla Gomérs idé så skall dessa kvinnor behöva lida ytterligare kanske 25-30 veckor och när barnet sedan kommer ut skall det separeras från sin mamma!

Det är hög tid att Kristdemokraterna en gång för alltid gör upp om abortfrågan. Enligt Gunilla Gomér så har hon under en längre tid varit på partiledningen i denna fråga utan att få något svar. Man har en känsla av att Kristdemokraterna i desperation av det rådande opinionsläget sitter på två stolar, men det är inte hållbart i längden.

Vi lever nu i 2011 och de flesta politiska partier vill utveckla jämställdheten. Men Kristdemokraterna tycks inte ha bestämt sig om man vill gå framåt eller backa in i framtidens utveckling av jämställdheten! 

Majoritetens budgetförslag garanterar inga satsningar på förskolan

När S, MP och V pressenterade sitt budgetförslag för 2012 så ger man förskolorna ett extra anslag på 250 miljoner kronor, det är 50 miljoner mer än förra året. Det låter lovvärt, men så länge man inte öronmärker pengarna genom en förskolepeng så riskerar de 250 miljonerna att försvinna i ett stort svart hål.

Trots ökade satsningar i år på 200 miljoner så har köerna ökat på många håll till förskolorna, samtidigt som personaltätheten är den samma, eller till och med minskat på sina håll. Göteborg är nu den enda kommun i Sverige som inte någon gång har klarat kravet att alla barn skall få en plats i förskolan inom fyra månader som det stiftades en lag om 1994.

I majoritetens budget saknas det även satsningar på löneökning för förskollärare och lärare. I många hantverksyrken så tjänar man över 30 000 kronor i månaden. Många lärare kommer inte ens upp i 25 000 kronor i månaden.

Skall vi få ordning på våra förskolor och skolor så måste pengarna dit öronmärkas och lärarnas löner höjas. Med de rödgrönas budgetförslag så riskerar vi att fortsätta att backa in i framtiden!

Gert-Inge Andersson (S) besökte folkpartiets valstuga idag - inte så smart!

En lustig incident hände i Folkpartiets valstuga nyss.  Gert-Inge Andersson (s), Regionstyrelsens ordförande kom fram till mig efter att Folkpartiet hade haft torgmöte med mycket ideologiska inslag om bl. a privata utförare i vården.

Han sa då "Socialdemokraterna kommer att stå för uppgörelsen med Centern och Folkpartiet när det gäller de privata vårdcentralerna, de kommer inte att avvecklas". Då frågade jag "Men ni säger ju att ni är emot all privat vård". Då rycker plötsligt hans pressekreterare in och säger "Gert-Inge hinner inte prata mer nu han skall på en chatt med GP nu". De vandrar i väg upp mot Avenyn... men vänta nu ligger inte GP-huset åt andra hållet?  

Dubbla budskap vinner man inga val på

Det är sannerligen inte lätt att förstå sig på socialdemokraterns huvudbudskap i det regionala omvalet. Man skall inte sälja ut några sjukhus säger de. Vidare så är man kritisk till allt vad privat vård är. Socialdemokraterna är mycket negativ till privatiseringarna inom VG-primärvård. De säger att vinstintressen inte skall styra sjukvården.

Samtidigt så har man under föregående mandatperiod bedrivit just en sådan politik. Då så genomfördes gigantiska satsningar på att privatisera stora delar primärvården. Hela 64 nya privata vinstdrivna mottagningar har öppnats i vår region sedan hösten 2009. Vidare så skall Angereds närsjukhus ut på entreprenadsupphandling när det väl byggts. Allt detta har socialdemokraterna varit med och bestämt under den förra mandatperioden.

Men nu när det har blivit omval så är allt detta plötsligt borgerlig högerpolitik! Vad skall väljarna tro egentligen? Skall alla de nya privata vårdcentralerna tvångsstängas eller regionen överta driften?

För ett par månader sedan genomfördes en stor undersökning hur nöjda invånarna var med sina lokala vårdcentraler. 16 av de 20 som kom högst på listan var privata vårdcentraler.

Mångfald och valfrihet är nyckeln till en bra vård i Västra Götalandsregionen.

Även politiker måste kunna vara whistleblower

Den 29 mars hade folkpartiet i Göteborg bjudit in Karin och Pär Törnqvist för att berätta hur det var att visselblåsa i det kommunala bolaget Göteborg Energi. Deras insats har ju blivit uppmärksammad i uppdrag granskning. Det man kanske mins mest var när Karins chef kallade in henne för ett möte angående att hon vänt sig till massmedia om alla oegentligheter inom företaget. När hon senare erkände detta fick sluta direkt.

Det finns många andra skandaler bl. a i byggbranschen de senaste åren som har blivit uppmärksammade. Gemensamt för alla dessa uppmärksammade fall är att det är anställda som vågat träda fram. Många är säkert rädda för att få sparken eller åtminstone en rejäl utskällning av sin chef.

En annan grupp som borde träda fram mer är vi politiker, vi företräder medborgarna. Tyvärr så sitter många politiker i knät på tjänstemännen och försvarar dem även när det är uppenbart att de gjort fel. Karin Törnqvist hade kontaktat både revisorer och politiker i Göteborg Energi utan att få gehör. Inte ens när skandalen rullades ut i media så kontaktade någon i styrelsen Karin.

Ett annat exempel är när vakter hindrade Uppdrag gransknings journalister att komma in på ett öppet nämndmöte i idrott och föreningsnämnden. Även här var de ansvariga politikerna passiva.

För ett par veckor sedan hade vi ett ömmande fall som skulle behandlas i vårt sociala utskott. Det var två barn två år och fyra år som skulle utvisas ur landet tillsammans med sina föräldrar. Problemet var att barnen var LVU-placerade under väntan på avisningen som skulle ske i mitten på april. LVU-placeringen berodde på att föräldrarna misshandlade sina barn så mycket att det t o m var fara för deras liv. Till saken hör även att förvaltningen inte hade polisanmält övergreppen, trots att de även skett inför ögonen på socialtjänsten.

Jag blev så upprörd av detta att jag bestämde mig för att detta måste komma ut i media. GP tog upp det och flera andra rikstidningar hängde på. När gränspolisen fick reda på detta stoppade man utvisningen med en gång.

På det efterföljande socialautskottsmötet kändes det som att man hamnat mitt i en ny istid. De flesta tjänstemännen var mycket besvikna över att jag vänt mig till massmedia om detta. Några hälsade inte ens när jag kom in i mötesrummet. Jag argumenterade med att "-om inte jag gått till media med detta då hade ju utvisningen blivit av och barnen hade fått följa med sina misshandlande föräldrar till ett fattigt östatsland". Inte ens det bet på tjänstemännen, de ansåg ändå inte att man går till massmedia med ärenden från utskottet. De hade dock inga motargument att komma med.

Det är viktigt för demokratin att politiker använder sin medlarfrihet. Tjänstemän skall inte lägga sig i det. Politikers uppdrag är bl. a att granska myndigheternas verksamheter. Personligen tycker jag att vi har en mycket bra socialtjänst på Norra Hisingen. Men på samma sätt som vi ofta berömmer förvaltningens arbete, så måste vi även kunna få framföra negativ kritik