I onsdags pressenterade kristdemokraterna sitt ”nya”
familjepolitiska program. När jag först läste det tänkte jag ”nej, det här kan inte vara sant!”. Hela
programmet andas 50-tal. Nästan alla förslag går ut på att ”man” skall vara
hemma mer med sina barn. ”Man” i det här fallet handlar naturligtvis mest om
kvinnan.
Reformerna som kristdemokraterna vill genomföra är mycket
kostnadskrävande Det handlar om närmare åtta miljarder kronor. Jag har inget
emot att man ökar anslagen till familjepolitiska åtgärder. Det hade dock varit
bättre att satsa hela summan på våra förskolor. Då hade vi fått full
behovstäckning och rimliga storlekar på barngrupperna. Kanske hade
kristdemokraterna med ett sådant förslag kunnat vända sitt utsatta
opinionsläge. Men med ett familjepolitiskt program som tar oss tillbaka 50 år i
tiden så är partiets dåliga opinionsläge välförtjänt.
